katarinagustafsson

Ju mer jag läser om och tänker på PDK, desto större verkar ämnet bli…

www.youtube.com/watch?v=mUGNOxgiB-E&feature=related

I detta filmklipp intervjuas Bo Dahlbom om skolans och lärandets framtida roll i förhållande till IKT.  Han definierar PDK i skolan som kunskapen att bemästra de grundläggande färdigheterna som används i det rådande samhället; på arbetsplatser och i fritidslivet. Detta säger han vara  lika viktiga färdigheter som det för 50 år sedan var att kunna läsa, räkna och skriva. Att kunna hantera  IKT beskrivs här som grundkompetenser för 2000-talet!

När jag hör detta tänker jag på alla de skolor som inte vill eller har möjlighet att tillgodose sig dessa viktiga kunskaper. Eftersom lärares uppdrag är att ”fostra” elever för framtiden är det svårt om man inte ens har ”dagens” kunskaper inom IKT. Tekniken går hela tiden framåt, oavsett om vi hänger med i den eller inte! Ju längre tid skolorna väntar med att börja använda sig av IKT desto mer halkar de efter. Har man sedan kommit tillräckligt långt efter kan det bli ett enormt stort steg att hinna ikapp det man missat i utvecklingen. Innebär detta i framtiden att det blir en klyfta mellan de som behärskar och drar nytta av tekniken och de som inte kan använda sig av teknikens fördelar?  Hirtz & Harper (2008) skriver att kunskapen har blivit för alla i och med att IKT har blivit så utbrett. Jag kan se att alla rent teortiskt har möjlighet att hitta information om nästan allt, men innebär inte kunskapen också att kunna granska och se vad som är av värde att använda sig avför att kunna utnyttja IKT på rätt sätt?

När man som lärare inte inser vikten av PDK , innebär det att eleverna på egen hand måste utforska och lära sig handskas med tekniken. Kanske är det detta som leder till de nackdelar vi ibland ser med till exempel internet. Eleverna/ barnen har inte fått lära sig vad man bör undvika på nätet, för ingen vuxen har visat dem!

/ Katarina

Referenser:

Hirtz,S. & Harper, D-G. (eds.) (2008). Education for a digital world: advice, guidelines and practice from around the world.

Skolans framtida roll i framtidens lärande i förhållande till IKT:

www.youtube.com/watch?v=mUGNOxgiB-E&feature=related

I UNESCO (2008)- Competency standards for teachers  kan man läsa att förutsättningen för att kunna leva, lära och arbeta i vårt informationsrika och kunskapsbaserade samhälle är att man kan dra nytta av teknikens effektivitet. I skolan ska vi blivande och verksamma lärare hjälpa våra elever att utvecklas och lära för att möta de krav och förväntningar som ställs på dem i samhället och yrkeslivet. Då kan man ställa sig frågan hur dessa krav och förväntningar tar sig uttryck. 

När man läser Hirtz & Harper (2008) Education for a digital world får man klart för sig att författarna ser en trend i att människor idag vill kunna arbeta ”på väg”. Man vill inte vara beroende av en viss plats eller tid för att lära. Därigenom kommer vikten av att kunna hantera alla de digitala medel som finns för att stödja den här formen av lärande. Detta leder alltså till att framtidens krav på elever är att kunna ta ansvar för sitt eget lärande och utvecklig. Det ställs även krav på att disciplinerat kunna vara självstyrande och relativt oberoende av en lärares uppmuntran och ”pushning”  i sitt arbete. Samtidigt är det precis dessa krav som ställs på eleverna när de sedan kommer ut i den fortsatta utbildningen eller yrkeslivet.

Hur ska vi som blivande lärare då göra för att hänga med i dessa nya krav och förväntningar? I Lpo94 kan vi läsa följande: ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande”. (Utbildningsdepartementet, 1998, sid.10). Detta kan vara en stor utmaning i dagens skola, där dessa resurser inte alltid finns att tillgå.  Även om de finns att tillgå, betyder det inte alltid att det finns intresse eller kompetens bland lärarna för att använda dessa resurser.

Axelsson, Ingerman och Wagner (2009) diskuterar  i sin bok På spaning efter teknisk bildning hur man kan nå teknisk bildning. Författarna anser att lärare först och främst måste släppa tanken om att teknisk bildning endast är något som vissa enskilda individer har. Den här bildningen är istället det man kan se i samspelet mellan människor. Detta samspel kan i praktiken innebära att lärare och elever tillsammans utnyttjar den kapacitet som IKT kan ha för skolans verksamhet. För att detta ska kunna praktiseras behöver lärare även förändra sin yrkesroll. Läraren är i detta sammanhang inte längre den person som har ”expertkunskaper” . Med hjälp av digitala medel som internet har alla tillgång till information om nästan allt. Lärarens uppgift blir i detta läget att lära eleverna att sålla i all denna information, att lära eleverna källkritik och vett och etikett på nätet. På detta sätt kan lärare vara en vägledande förebild och samspelet mellan eleverna och lärarna gör att teknikens fördelar kommer fram i ljuset. Detta leder till en enorm skolutveckling eftersom skolan då har möjlighet att hjälpa  eleverna att utveckla de förmågor som lever upp till samhällets krav på digital kompetens!

Man kan även tydligt se sambandet mellan pedagogisk digital kompetens och skolutvecklig i ett globalt perspektiv. Hirtz & Harper (2008) beskriver att när IKT har slagit igenom, blir följden att kunskap är för alla. Detta medför att även i de länder där utbildningsplatser och resurser saknas kan utbildning ske. Genom olika online-kurser kan även lärare från olika länder ingå i samarbeten och utbyta idéer. Detta gör att utbildning och undervisning  kan globaliseras genom detta intellektuella utbyte, men även genom att samarbetet länder emellan ökar förståelse för varandras förutsättningar.

Mvh. Katarina

Referenser:  Axelsson, A.,Ingerman,Å., Wagner, K. (red). (2009). På spaning efter teknisk bildning.

Hirtz,S. & Harper, D.G. (eds.).(2008). Education for a digital world: advice, guidelines and practice from around the world.

UNESCO.(2008). – ICT Competency Standards for Teachers.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet: Lpo94.

En yrkeskompetens  lärare bör ha är att kunna se olika elevers individuella behov, men att även kunna erbjuda undervisning utifrån dessa skilda förutsättningar. När jag med min VFU-handledare diskuterade fördelar med att låta elever använda sig av datorer i klassrummet, framkom det att elever med särskilda behov lättare kan tillgodose sig undervisningen då, än när de har traditionell undervisning. Exempelvis kan en elev med koncentrationssvårigheter lättare fokusera på sitt eget arbete på dataskärmen. Koncentrationen är riktad på datorn och inte på allt annat som händer i klassrummet. Elever med dyslexi kan även de lättare tillägna sig undervisningen eftersom de med hjälp av stavningsprogram slipper fundera på hur de skriver och istället lägga betoningen på innehållet. Samtidigt som detta är positivt för eleverna, kan man fråga sig om det verkligen gynnar dem i det långa loppet. Hjälper detta eleverna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar eller döljer det endast problemen? Kan det vara så att de elever som är ”förlorare” i den traditionella undervisningen och som har svårt att ta till sig undervisningen på grund av sina särskilda behov, fortfarande är ”förlorare” i arbetet med PDK, fastän det inte syns? En viktig fråga är även vad detta innebär för lärares roll. Ska yrkeskompetensen att erbjuda undervisning utifrån olika behov och förutsättningar inte tillvaratas? Eller kan denna yrkeskompetens se ut på något annant sätt, så att man som lärare kan hjälpa eleven att utvecklas utifrån individuella förutsättningar samtidigt som man använder sig av PDK?

Detta var några tankar jag fått under dagen! Kommentera gärna!

Hej!

Jag heter Katarina Gustafsson och går just nu andra terminen på Lärarprogrammet I Skövde. I början av veckan startade en ny kurs som handlar om pedagogisk digital kompetens (PDK). I kursen ingår det att vi ska diskutera vad PDK innebär och hur det hör ihop med lärares yrkeskompetens. Detta ska vi då göra i en blogg…. Lite nytt och oväntat att ha en egen blogg! Jag ser fram emot att debattera med andra om PDK. Återkommer senare med intressanta frågeställningar…

Välkommen till Skolbloggen. Det här är din första bloggpost, automatiskt genererad. Radera den, eller ändra bäst du vill, för att komma igång med bloggandet!

Om du behöver hjälp att komma igång, kolla in alternativen på vår support-sida